Kära läsare,
Är tillbaka nu efter en veckas vilopaus som jag unnade mig pga lätta utmattningssymptom. Är väldigt stolt över att jag kunde chilla några dagar och rekommenderar det starkt till alla med liknande besvär :)
Mindre stolt blev jag över den svenska nyhetsjournalistiken när jag såg SVT:s nyhetssändning som – än en gång – till stora delar tillägnades att spä på rasistiska fördomar om muslimer, genom att koppla ihop en religionstillhörighet med politiska våldsamheter. Sändningen lägger stor tyngd på nyheten om att SÄPO har gripit två män i olika städer som misstänks ha rekryterat terrorister till IS, och om att Stockholms förorter – hör och häpna – ”radikaliseras”. Ja kära läsare, det är dags att må dåligt över misstänkliggörande-processer igen.
Inslaget innehöll alla ingredienser för en sunkig och katastrofalt partisk nyhetsrapportering, och jag tänker att det är viktigt att vi uppmärksammar och benämner det för vad det är: en journalistik som både är kraftigt färgad av och aktivt utgör en del av ett gigantiskt PR-projekt för det vita västerländska idealet, som OBS: i sig går ut på att dölja de rasistiska och koloniala premisserna som den själv vilar på genom att peka ut de andra som omoderna och direkt farliga.
Och de som aktivt bidrar till att klumpa ihop våldsamma personer med hela folkgrupper kan enkelt friskriva sig från ansvar genom att i en obekväm mening påpeka att det gäller ju ”inte alla muslimer”. Det precis vad som händer när inrikesministern och en terrorforskare står och pratar i studion, samtidigt som grafiken bakom dem är en sverigeflagga som möts av en bild på IS-anhängare med vapen. I samma nyhetssändning ser vi ett intryckt inslag på en imam som traditionsenlig ordning, för kanske tusende gången i sitt yrkesliv, får stå framför en kamera och å alla ”normala muslimers” vägnar ta avstånd från våld.
"Husby har blivit värre än Turkiet"
Efter det här görs en minst sagt osmaklig övergång då programledarna sen direkt kopplar det här till en sekulär invandrarkvinnas berättelse om att Husby blivit så otroligt radikaliserat. I ett helt inslag pratar hon om att Husby har blivit värre än Turkiet var när hon flydde från landet för många år sen. Klippbilder i inslaget visar bl.a. en kvinna som bär slöja och på rasifierade unga män som står och pratar och skrattar i grupp. Jag tänker inte värdera kvinnans erfarenheter eller känslor, men kan ändå konstatera det djupt problematiska i att sända ett helt inslag om en så pass känslig fråga med en enda persons syn på saken.
Så här långt in i nyhetssändningen sitter jag redan och tar mig för magen och påminner mig själv om att jag inte riktigt har nerver för den svenska nyhetsjournalistiken, då det blir väldigt mycket värre: I väldigt oklar ”debatt” står Mona Sahlin och tävlar mot en liberal muslimsk lärare i vem som vill ta mest krafttag mot bakåtsträvande farliga muslimer.
Mona Sahlin ska vurma för utsatta och förtryckta kvinnor i förorten
Jag får på riktigt posttraumatisk stress av att Mona Sahlin ska vurma för utsatta och förtryckta kvinnor i förorten. Det får mig att tänka på när jag för fem år sen skrev min magisteruppsats om politikers uttalanden om en eventuell kriminalisering av den heltäckande slöjan och fick djupdyka i bland annat Sahlins och Nalin Pekguls manifestation då de åkte till Rinkeby för att dansa i korta kjolar. Det var en symbolisk handling för alla stackars förtryckta beslöjade kvinnor man ville rädda från deras farliga män (genom att klä av dem??).
Det hela är en ångestfylld uppvisning av det berömda citatet av den fantastiska filosofen Gayatri Chakravorty Spivak, om att vita män vill rädda den bruna kvinnan från den bruna mannen. Förutom att ”den vita mannen” i nutid också omfattar vita feminister och bruna alibin som tjänar västerlandets ideal och intressen. Som jag skrev i min (plågsamt aktuella) magisteruppsats har västerlänning blivit en maktposition som går att inta, då den misstänkliggörande kampanjen mot muslimer är en del av en nyrasistisk diskurs som inte bara gör skillnad på folk genom hudfärg utan kanske framförallt i kulturell tillhörighet.
Det jag verkligen vill lyfta fram här, är konsekvensen av att SVT, Mona Sahlin och alla andra som inom den här debatten sitter på ett obehagligt orubbat tolkningsföreträde: Bland annat att vi kan se en hel nyhetssändning till stor del kretsa kring det här utan att det en enda gång görs en koppling till att den strukturella och institutionella rasismen har något med saken att göra. Att folk avskärmar sig från det samhälle som ändå bara visar dem stängda dörrar, ökad polisnärvaro och nyhetsinslag där deras imamer måste konstatera att de inte är farliga våldsamma typer, som de ändå kopplas ihop med i samma sändning, och i tusentals andra sändningar, artiklar och debattinlägg.
Av den anledningen och väldigt många andra skulle jag starkt avråda både SVT och Mona Sahlin från att berätta om och solidarisera sig med förortens kvinnor. Det sker på premissen ”säg att ni vill vara som oss så att vi kan rädda er eller var vår fiende så vi kan besegra er”.
Ps:
För den intresserade finns min magisteruppsats här och för den som är intresserad men hellre läser 1 sida än 20 sidor går det att läsa en artikel jag skrev om samma ämne här.
